Värdar: Ann-Katrin och Håkan
Det var en hel del som inte läst färdigt sina böcker, så vi väntar med spänning på de slutgiltiga betygen.
Anders var ej klar med sin bok...
Jorden de ärvde av Björn af Klen. Hittills ger han den 4 fideikommiss.
Ann-Beth var ej klar med sin bok...
En simmande munk av Malachy McCourt. För att citera: "Lågmaterial - ska slängas!"
Stefan
Malory. The knight who became King Arthurs Chroicler. Är recenserad här.
5 riddarsporrar
Camilla
Vad jag älskade av Siri Hustvedt.
4 målningar
Claes är inte klar med sin gamla favorit...
Djungelboken av Rudyard Kipling.
Håkan
Sista resan av Carsten Jensen.
3 målningar
Anki var ej klar med sin bok...
Själens osaliga längtan av Audrey Niffenegger.
Gunnel
Vinteräpplen av Josefin Sundström
3 vinteräpplen
Nästa träff blir den 21 augusti i form av en picknick på Djurgården i Stockholm.
tisdag 19 juli 2011
Malory. The Knight Who Became King Arthur's Chronicler
Christina Hardyment
(2005)
Sir Thomas Malory var den som i verket Le Morte D'Arthur definitivt etablerade bilden av Kung Arthur som en medeltidskung och hans riddare av det runda bordet som medeltidsriddare med klassisk riddarrustning och full mundering och med Merlin som den arketypiske trollkarlen. I väldigt hög grad byggde han på tidigare verk, inte minst franska källor, men även om han lånade friskt så skapade han något eget. Disney tecknade film Svärdet i Stenen är t.ex. baserad på T H Whites klassiker, som i sin tur är en omdiktning av Malory verk.
En del har varit känt om Malorys liv, bl.a. de olika fängelsevistelserna, men mycket har varit höljt i dunkel. Under långa perioder tiger källorna så någon absolut säker och fullständig biografi över Kung Arthurs levnadstecknare kommer naturligtvis aldrig att vara möjlig. Mot denna bakgrund har Christina Hardyment genomfört en rent herkulisk uppgift och inte gjort det sämre än Herkules genomförde sina storverk. Hon har läst historia vid Cambridge och två gånger innehaft "the Alistair Horne Historians' Fellowship" vid St. Anthonys College i det rivaliserande Oxford, något som helt uppenbart givit grundläggande förutsättningar för genomförandet av uppgiften att beskriva såväl mannen som hans tid.
Hardyman lägger pussel som en god detektiv; där källorna tiger resonerar hon om hur hans liv som tillhörig en adlig familj bör ha tett sig, vad borde han ha gjort, vilka bör och kan ha ha lärt känna och umgås med, vad hände i England och Europa under hans levnad? Genomgången är gedigen och läsaren belönas också med solid kunskap om 1400-talets värld, lagar, regler och tankesätt - där mycket var annorlunda, för att uttrycka det milt. Troligt är att Malory deltog i 100-års kriget mellan England och Frankrike och även åsåg hurusom Jungfrun av Orléans besteg kättarbålet. Ävensom var han inblandad i rivaliteten med ätterna Lancaster och York, som gått till historien som rosornas krig.Intrigerna mellan olika falanger men också mellan enskilda var legio och lojaliteterna kunde skifta snabbt - liksom också krigslyckan. Och domstolarna användes i maktkampen, i mycket enligt principen att makt ger rätt, vilket även Malory fick känna av. Något som är ett genomgående drag i boken är hur Hardyman lyfter fram Malorys egen text, avsnitt ur Le Morte D'Arthur och gör sannolikt att här fanns inte bara Malorys egen idealistiska syn på riddarvärdigheten och hans lojalitet till den Lancasterkung, Henrik VI, som dubbade honom till riddare ("the king who made me knight"), men också en form av kommentarer till samtida händelser. Hardyman är grundlig och pedagogisk och man behöver aldrig tvivla på vad som är säkra fakta och vad som är mer eller mindre säkra eller sannolika bedömningar. Den som läst detta väldiga verk, som man lämnar med saknad, har inte bara blivit bildad på mer sätt än ett utan känner en djup lust att läsa (om) Malorys Le Morte D'Arthur (jag har redan grävt fram mina exemplar ur hyllorna). Inte dåligt av hans hävdatecknare! En litet minus dock för att författaren i slutet av boken lite slentrianmässigt återger den konventioenlla bilden av Richard III som den ondskefulle tyrannen som lät mörda sina brorsöner för att komma åt tronen (se t.ex. Josephine Tey: The Daughter of Time/En gammal skandal, tidigare recenserad på denna blogg). Trots detta kan dock inte betyget bli annat än:
5 riddarsporrar (av fem)
Stefan
(2005)
Sir Thomas Malory var den som i verket Le Morte D'Arthur definitivt etablerade bilden av Kung Arthur som en medeltidskung och hans riddare av det runda bordet som medeltidsriddare med klassisk riddarrustning och full mundering och med Merlin som den arketypiske trollkarlen. I väldigt hög grad byggde han på tidigare verk, inte minst franska källor, men även om han lånade friskt så skapade han något eget. Disney tecknade film Svärdet i Stenen är t.ex. baserad på T H Whites klassiker, som i sin tur är en omdiktning av Malory verk.
En del har varit känt om Malorys liv, bl.a. de olika fängelsevistelserna, men mycket har varit höljt i dunkel. Under långa perioder tiger källorna så någon absolut säker och fullständig biografi över Kung Arthurs levnadstecknare kommer naturligtvis aldrig att vara möjlig. Mot denna bakgrund har Christina Hardyment genomfört en rent herkulisk uppgift och inte gjort det sämre än Herkules genomförde sina storverk. Hon har läst historia vid Cambridge och två gånger innehaft "the Alistair Horne Historians' Fellowship" vid St. Anthonys College i det rivaliserande Oxford, något som helt uppenbart givit grundläggande förutsättningar för genomförandet av uppgiften att beskriva såväl mannen som hans tid.
Hardyman lägger pussel som en god detektiv; där källorna tiger resonerar hon om hur hans liv som tillhörig en adlig familj bör ha tett sig, vad borde han ha gjort, vilka bör och kan ha ha lärt känna och umgås med, vad hände i England och Europa under hans levnad? Genomgången är gedigen och läsaren belönas också med solid kunskap om 1400-talets värld, lagar, regler och tankesätt - där mycket var annorlunda, för att uttrycka det milt. Troligt är att Malory deltog i 100-års kriget mellan England och Frankrike och även åsåg hurusom Jungfrun av Orléans besteg kättarbålet. Ävensom var han inblandad i rivaliteten med ätterna Lancaster och York, som gått till historien som rosornas krig.Intrigerna mellan olika falanger men också mellan enskilda var legio och lojaliteterna kunde skifta snabbt - liksom också krigslyckan. Och domstolarna användes i maktkampen, i mycket enligt principen att makt ger rätt, vilket även Malory fick känna av. Något som är ett genomgående drag i boken är hur Hardyman lyfter fram Malorys egen text, avsnitt ur Le Morte D'Arthur och gör sannolikt att här fanns inte bara Malorys egen idealistiska syn på riddarvärdigheten och hans lojalitet till den Lancasterkung, Henrik VI, som dubbade honom till riddare ("the king who made me knight"), men också en form av kommentarer till samtida händelser. Hardyman är grundlig och pedagogisk och man behöver aldrig tvivla på vad som är säkra fakta och vad som är mer eller mindre säkra eller sannolika bedömningar. Den som läst detta väldiga verk, som man lämnar med saknad, har inte bara blivit bildad på mer sätt än ett utan känner en djup lust att läsa (om) Malorys Le Morte D'Arthur (jag har redan grävt fram mina exemplar ur hyllorna). Inte dåligt av hans hävdatecknare! En litet minus dock för att författaren i slutet av boken lite slentrianmässigt återger den konventioenlla bilden av Richard III som den ondskefulle tyrannen som lät mörda sina brorsöner för att komma åt tronen (se t.ex. Josephine Tey: The Daughter of Time/En gammal skandal, tidigare recenserad på denna blogg). Trots detta kan dock inte betyget bli annat än:
5 riddarsporrar (av fem)
Stefan
söndag 10 juli 2011
Herodotos - Den förste globalisten
Sture Linnér
(2008)
Sommarläsning
Sture Linnér (1917-2010) var en svensk tidigare FN-diplomat och docent i grekiska, men för allmänheten förmodligen bekant som en av Sveriges främsta kännare av grekisk kultur.I detta, hans näst sista publicerade bok, presenterar han inte bara den grekiske historieskrivaren Herodotos utan sätter honom och hans "Historia" i ett bredare perspektiv där vi får del av den senaste forskningen och Linnérs egna funderingar. Samtidigt förklarar Linnér också den för en oinsatt läsare inte alldeles självklara strukturen. Med sin sammanfattning och sina kommentarer har författare gett en lysande introduktion som lockar till (åter)läsning av detta klassiska verk av historieskrivningens fader.
Betyget: 5 bokrullar.
(2008)
Sommarläsning
Sture Linnér (1917-2010) var en svensk tidigare FN-diplomat och docent i grekiska, men för allmänheten förmodligen bekant som en av Sveriges främsta kännare av grekisk kultur.I detta, hans näst sista publicerade bok, presenterar han inte bara den grekiske historieskrivaren Herodotos utan sätter honom och hans "Historia" i ett bredare perspektiv där vi får del av den senaste forskningen och Linnérs egna funderingar. Samtidigt förklarar Linnér också den för en oinsatt läsare inte alldeles självklara strukturen. Med sin sammanfattning och sina kommentarer har författare gett en lysande introduktion som lockar till (åter)läsning av detta klassiska verk av historieskrivningens fader.
Betyget: 5 bokrullar.
tisdag 19 april 2011
Illusionen om Gud
av Richard Dawkins
Biologen är enligt baksidestexten förmodligen världens mest kände ateist och tar sig i denna bok an såväl Gud i sina många olika inkarnationer och skepnader som religion i allmänhet. Det är en grundlig och välskriven genomgång som bl.a. visar att religion inte – vilket somliga menar – är en förutsättning för moral och etik. Det är också uppenbart att man kan hämta stöd för vilken i stort sett vilken moralisk uppfattning som helst i heliga böcker som Bibeln och att det i princip är godtyckligt vilka delar av Bibeln som man åberopar. En händelse som brukar nämnas med respekt och vars ”hjälte”, Josua, fått sin egen hymn (Joshua fit the battle of Jericho … And the walls came tumbling down) är den om staden Jeriko, vars murar förstördes av hornstötar, fast sångtexten tar inte upp vad som hände sedan. Följande enligt den svenska bibelöversättningen: ”Josua sade till folket: ’Höj härskri! Herren ger er staden. Staden och allt som finns i den skall vigas åt förintelse och tillhöra Herren.’” I dag kallas sådant folkmord. Exemplet är ju tyvärr inte unikt i historien, utan har varit bara alltför vanligt och inte minst romarna satte sådant i system, men få andra – om något ? – hyllas i sång som fortfarande sjungs.
Illusion om Gud är mycket läsvärd men lär givetvis påverka få, om någon – religion är ju, som bekant, att tro. Att människor tyr sig till religion skulle dock inte vara så problematiskt för icke-troende om det var just det som det handlade om – att söka tröst och kanske styrka för sig själv. Alltför många vill ju däremot bestämma hur andra ska leva och däribland de som beredda att inte bara döma oliktänkande och med annan livsstil till helvetet utan också att hjälpa dem på vägen dit. Beklämmande är uppgiften att teokratin i Iran har sina principiella anhängare även i USA, där det också finns grupper som vill upprätta en gudsstat, om än med kristna förtecken. Ett osannolikt scenario, javisst, men också obehagligt.
Betyg: 5 mikroskop
Biologen är enligt baksidestexten förmodligen världens mest kände ateist och tar sig i denna bok an såväl Gud i sina många olika inkarnationer och skepnader som religion i allmänhet. Det är en grundlig och välskriven genomgång som bl.a. visar att religion inte – vilket somliga menar – är en förutsättning för moral och etik. Det är också uppenbart att man kan hämta stöd för vilken i stort sett vilken moralisk uppfattning som helst i heliga böcker som Bibeln och att det i princip är godtyckligt vilka delar av Bibeln som man åberopar. En händelse som brukar nämnas med respekt och vars ”hjälte”, Josua, fått sin egen hymn (Joshua fit the battle of Jericho … And the walls came tumbling down) är den om staden Jeriko, vars murar förstördes av hornstötar, fast sångtexten tar inte upp vad som hände sedan. Följande enligt den svenska bibelöversättningen: ”Josua sade till folket: ’Höj härskri! Herren ger er staden. Staden och allt som finns i den skall vigas åt förintelse och tillhöra Herren.’” I dag kallas sådant folkmord. Exemplet är ju tyvärr inte unikt i historien, utan har varit bara alltför vanligt och inte minst romarna satte sådant i system, men få andra – om något ? – hyllas i sång som fortfarande sjungs.
Illusion om Gud är mycket läsvärd men lär givetvis påverka få, om någon – religion är ju, som bekant, att tro. Att människor tyr sig till religion skulle dock inte vara så problematiskt för icke-troende om det var just det som det handlade om – att söka tröst och kanske styrka för sig själv. Alltför många vill ju däremot bestämma hur andra ska leva och däribland de som beredda att inte bara döma oliktänkande och med annan livsstil till helvetet utan också att hjälpa dem på vägen dit. Beklämmande är uppgiften att teokratin i Iran har sina principiella anhängare även i USA, där det också finns grupper som vill upprätta en gudsstat, om än med kristna förtecken. Ett osannolikt scenario, javisst, men också obehagligt.
Betyg: 5 mikroskop
söndag 17 april 2011
Träff den 17 april 2011
Värd: Stefan
Böckerna höll i allmänhet högre standard denna träff än de tidigare två träffarna.
Håkan har inte läst något till denna gång.
Camilla
Har läst 1/5 av boken Tre sekunder av Roslund och Hellström. Återkommer med recension nästa träff.
Claes
Hundraåringen av Jonas Jonasson som nu lästs av 6 medlemmar i bokcirkeln vilket måste vara rekord.
"Sanslös och osannolik."
4 pensionärer
Anders är mitt i boken Att tro på Mr Pip av Lloyd Jones som även lästs och recenserats av Camilla & Sussi. Han återkommer med full recension vid nästa träff.
Gunnel
På andra sidan solen av Maria Ernestam.
Relationsroman av författaren till Busters öron.
3 solar
Sussi
Frukta inte av Anne Holt.
Sussi ville ta ett säkert kort av en deckardrottning till denna gång eftersom att böckerna till de tidigare träffarna hållt så låg standard.
4 mord
Anki
Igelkottens elegans av Muriel Barbery.
En bok man måste läsa häften av innan man bestämmer sig för om man älskar den eller inte. (Filmatiserats på franska och gick nyligen på bio.)
4 igelkottar
Stefan
Eunuckens gåta av Jason Goodwin
Deckare som utspelar sig på 1800-talet i Istanbul.
3½ eunuck
Ann-Beth är mitt i läsningen av En simmande munk av Malachy McCourt. En bok som till sättet att berätta påminner om Hundraåringen och som får det preliminära betyget 3 whiskey. Medelbetyg av princip, det ska inte löna sig att dricka sådär mycket.
Nästa träff blir den 12 juni hos Ann-Katrin & Håkan. Det blir troligtvis sista träffen innan det längre sommaruppehållet.
Böckerna höll i allmänhet högre standard denna träff än de tidigare två träffarna.
Håkan har inte läst något till denna gång.
Camilla
Har läst 1/5 av boken Tre sekunder av Roslund och Hellström. Återkommer med recension nästa träff.
Claes
Hundraåringen av Jonas Jonasson som nu lästs av 6 medlemmar i bokcirkeln vilket måste vara rekord.
"Sanslös och osannolik."
4 pensionärer
Anders är mitt i boken Att tro på Mr Pip av Lloyd Jones som även lästs och recenserats av Camilla & Sussi. Han återkommer med full recension vid nästa träff.
Gunnel
På andra sidan solen av Maria Ernestam.
Relationsroman av författaren till Busters öron.
3 solar
Sussi
Frukta inte av Anne Holt.
Sussi ville ta ett säkert kort av en deckardrottning till denna gång eftersom att böckerna till de tidigare träffarna hållt så låg standard.
4 mord
Anki
Igelkottens elegans av Muriel Barbery.
En bok man måste läsa häften av innan man bestämmer sig för om man älskar den eller inte. (Filmatiserats på franska och gick nyligen på bio.)
4 igelkottar
Stefan
Eunuckens gåta av Jason Goodwin
Deckare som utspelar sig på 1800-talet i Istanbul.
3½ eunuck
Ann-Beth är mitt i läsningen av En simmande munk av Malachy McCourt. En bok som till sättet att berätta påminner om Hundraåringen och som får det preliminära betyget 3 whiskey. Medelbetyg av princip, det ska inte löna sig att dricka sådär mycket.
Nästa träff blir den 12 juni hos Ann-Katrin & Håkan. Det blir troligtvis sista träffen innan det längre sommaruppehållet.
onsdag 9 februari 2011
Träff den 16 januari 2011
Värdpar: Anders & Gunnel
Böckerna höll en genomsnittlig god standard denna träff. Allteftersom recensionerna kommer in länkas de till detta inlägg. Det märks dock att det finns annat att göra över julen än att läsa böcker eftersom att flera böcker inte var utlästa och vi med spänning får hålla oss till tåls inför slutbetyg och omdömen.
Ann-katrin
Inte ens det förflutna av Anna Jansson
4 raukar
Lättläst, behåller spänningen till slutet. Hittills den bästa av boken av denna författare.
Ann-Beth
Hundraåringen av Jonas Jonasson
4 elefanter
Recenserad tidigare i bokcirkeln, dock utan recension på bloggen så vi ser ivrigt fram emot Ann-Beths inlägg.
Håkan
Underbara dagar framför oss av Henrik Berggren
En biografi över Olof Palme
Läsvärd så här långt, Håkan hade inte avslutat boken till denna träff.
Gunnel
Mord i Havanna av Jan Mårtensson
4 Cigarrer
Bra skriven. Inte så blodig. En feel good-deckare.
Anders
Årstafruns dolda dagböcker av Kristan Ekero Eriksson
Ocensurerat. Anders var inte klar med boken till denna träff så vi väntar ivrigt på hans recension och slutbetyg.
Sussi
Den röda grevinnan av Yvonne Hirdman
Biografi om hennes mamma, intressant nog att fortsätta läsa.
Claes
Nils Holgerssons underabara resa genom Sverige
4 gäss
"Den är underbar, med ett njutbart språk".
Stefan
Illusionen om Gud av Richard Dawkins
5 illusioner Välskriven, välgrundad. Övertygar ingen eftersom att det handlar om tro.
Denna bok utlöste en lång diskussion om bibeln kontra evolutionen.
Camilla
Den glöma trädgården av Kate Norton
5 labyrinter
Välskriven. Lätt att lägga ifrån sig tack vare det "dassvilliga" upplägget. Ett bra och tillfredsställande slut.
Under diskussionerna kom några tips på andra läsvärda böcker upp:
Bibeln & arkeologerna av Hans Furuhagen
Dinosauriejägarna av Hans Furuhagen
Svenskarna och deras hövdingar av Heidenstam
Recensionerna kommer att poppa upp på bloggen allteftersom, eller hur bokgänget?
Nästa träff blir den 6 mars hos Ann-Beth.
Böckerna höll en genomsnittlig god standard denna träff. Allteftersom recensionerna kommer in länkas de till detta inlägg. Det märks dock att det finns annat att göra över julen än att läsa böcker eftersom att flera böcker inte var utlästa och vi med spänning får hålla oss till tåls inför slutbetyg och omdömen.
Ann-katrin
Inte ens det förflutna av Anna Jansson
4 raukar
Lättläst, behåller spänningen till slutet. Hittills den bästa av boken av denna författare.
Ann-Beth
Hundraåringen av Jonas Jonasson
4 elefanter
Recenserad tidigare i bokcirkeln, dock utan recension på bloggen så vi ser ivrigt fram emot Ann-Beths inlägg.
Håkan
Underbara dagar framför oss av Henrik Berggren
En biografi över Olof Palme
Läsvärd så här långt, Håkan hade inte avslutat boken till denna träff.
Gunnel
Mord i Havanna av Jan Mårtensson
4 Cigarrer
Bra skriven. Inte så blodig. En feel good-deckare.
Anders
Årstafruns dolda dagböcker av Kristan Ekero Eriksson
Ocensurerat. Anders var inte klar med boken till denna träff så vi väntar ivrigt på hans recension och slutbetyg.
Sussi
Den röda grevinnan av Yvonne Hirdman
Biografi om hennes mamma, intressant nog att fortsätta läsa.
Claes
Nils Holgerssons underabara resa genom Sverige
4 gäss
"Den är underbar, med ett njutbart språk".
Stefan
Illusionen om Gud av Richard Dawkins
5 illusioner Välskriven, välgrundad. Övertygar ingen eftersom att det handlar om tro.
Denna bok utlöste en lång diskussion om bibeln kontra evolutionen.
Camilla
Den glöma trädgården av Kate Norton
5 labyrinter
Välskriven. Lätt att lägga ifrån sig tack vare det "dassvilliga" upplägget. Ett bra och tillfredsställande slut.
Under diskussionerna kom några tips på andra läsvärda böcker upp:
Bibeln & arkeologerna av Hans Furuhagen
Dinosauriejägarna av Hans Furuhagen
Svenskarna och deras hövdingar av Heidenstam
Recensionerna kommer att poppa upp på bloggen allteftersom, eller hur bokgänget?
Nästa träff blir den 6 mars hos Ann-Beth.
söndag 6 februari 2011
Johann Wolfgang von Goethe: Faust, del 1
Faust är dramat om den evige sökaren, men också om kampen mellan gott och ont, mellan medmänsklighet och egoism. Inspirerad av Folkoperans uppsättning av Gounods operaversion av Goethes verk letade jag fram Faust ur mina hyllor, Forums pocketversion som jag en gång i tiden inköpte för det (nu) facila priset av 15 kronor per del. Där återfann jag också en hel del som saknades i operaversionen, inte minst svaret på frågan vad som var pudelns kärna, men också Mefistofeles klassiska svar på Fausts fråga, vem han är: "Del av den kraft vars lott är: alltid vilja ont och alltid verka gott".
Del 1 börjar med att Gud och Djävulen (Mefistofeles) slår vad om Fausts själ, Guds gode tjänare som dock redan börjat ägna sig åt allsköns magi och försök att framkalla andar och därefter får vi se hur Mefistofeles nalkas Faust och lockar honom på villovägar. Där finns den klassiska dryckesscenen och uppgörelsen i miniatyr i Auerbachs ölkällare i Leipzig, som för övrigt ska finnas på riktigt. En stor del av berättelsen handlar om hur den föryngrade Faust förälskar sig i den ljuva Margareta och hans ansträngningar att med Mefistofeles hjälp förföra henne. Det är här som Margareta i operaversionen sjunger den klassiska Juvelarian, som odödliggjorts av Näktergalen från Milano. Då Faust är en klassiker ska jag inte dra mig för att nämna huvudpunkterna i handlingen, som är att Faust uppnår sitt mål för att därefter svika den förälskade Margareta och dra ut i världen med Mefistofeles. Margareta förskjuts och fördöms av sin från kriget återkomne broder då hon genom sin skamlöshet svikit familjens heder. Därefter föder hon ett barn som hon dödar i sinnesförvirring, vilket inte gör henne friskare. Faust återkommer mest av en händelse innan Margareta ska sona sitt brott och vill att hon ska fly med honom. Först vill hon, men vägrar om han inte frånsäger sig Mefistofeles sällskap, som hon alltid förstått vara en ond figur. Tillfället går förlorat och Margareta är dömd att få sitt straff, men är också räddad, dvs. frälst, eftersom hon avstått från att rädda sin kropp från straff med hjälp av den onde.
En uppenbar reflektion är hur just "medeltida" synen på sex utanför äktenskapet har varit även i ganska sen tid (som de fortfarande är på många håll). Man slås hur märklig det ä med en religion som säger sig vara en kärlekens religion men som samtidigt kan anse barn som "oäkta" som det är en skam att föda. Alltid något som förändrats till det bättre – om än inte överallt.
En annan reflektion, som skulle vara intressant att gräva vidare i, är om Michail Bulgakov kunde ha skrivit sitt mästerverk "Mästaren och Margarita" om inte Faust hade funnits. Även om skillnaderna är stora mellan Goethes Faust och Bulgakovs Mästaren och Margarita så finns beröringspunkter, och då inte bara kvinnans namn. Även om Bulgakovs Djävul som huserar i Moskva framstår som en mer sympatisk gestalt än Mefistofeles i Faust (de som drabbas av djävulens framfart i Moskva är alla fifflare och skumraskfigurer på ett eller annat sätt och i slutändan går djävulen Guds ärende när det gäller Mästarens och Margaritas öde – m.a.o. "den kraft vars lott är att alltid vilja ont och alltid verka gott") så är det svårt att uppfatta Mefistofeles som så i grunden ond som han annars framställs. Prologen i himlen där Gud och Mefistofeles språkas vid känns förhållandevis gemytlig.
Under våren kommer förhoppningsvis en anmälan av Faust, del 2, som utkom först 25 år efter del 1.
Betyg: 4 bockfötter
Del 1 börjar med att Gud och Djävulen (Mefistofeles) slår vad om Fausts själ, Guds gode tjänare som dock redan börjat ägna sig åt allsköns magi och försök att framkalla andar och därefter får vi se hur Mefistofeles nalkas Faust och lockar honom på villovägar. Där finns den klassiska dryckesscenen och uppgörelsen i miniatyr i Auerbachs ölkällare i Leipzig, som för övrigt ska finnas på riktigt. En stor del av berättelsen handlar om hur den föryngrade Faust förälskar sig i den ljuva Margareta och hans ansträngningar att med Mefistofeles hjälp förföra henne. Det är här som Margareta i operaversionen sjunger den klassiska Juvelarian, som odödliggjorts av Näktergalen från Milano. Då Faust är en klassiker ska jag inte dra mig för att nämna huvudpunkterna i handlingen, som är att Faust uppnår sitt mål för att därefter svika den förälskade Margareta och dra ut i världen med Mefistofeles. Margareta förskjuts och fördöms av sin från kriget återkomne broder då hon genom sin skamlöshet svikit familjens heder. Därefter föder hon ett barn som hon dödar i sinnesförvirring, vilket inte gör henne friskare. Faust återkommer mest av en händelse innan Margareta ska sona sitt brott och vill att hon ska fly med honom. Först vill hon, men vägrar om han inte frånsäger sig Mefistofeles sällskap, som hon alltid förstått vara en ond figur. Tillfället går förlorat och Margareta är dömd att få sitt straff, men är också räddad, dvs. frälst, eftersom hon avstått från att rädda sin kropp från straff med hjälp av den onde.
En uppenbar reflektion är hur just "medeltida" synen på sex utanför äktenskapet har varit även i ganska sen tid (som de fortfarande är på många håll). Man slås hur märklig det ä med en religion som säger sig vara en kärlekens religion men som samtidigt kan anse barn som "oäkta" som det är en skam att föda. Alltid något som förändrats till det bättre – om än inte överallt.
En annan reflektion, som skulle vara intressant att gräva vidare i, är om Michail Bulgakov kunde ha skrivit sitt mästerverk "Mästaren och Margarita" om inte Faust hade funnits. Även om skillnaderna är stora mellan Goethes Faust och Bulgakovs Mästaren och Margarita så finns beröringspunkter, och då inte bara kvinnans namn. Även om Bulgakovs Djävul som huserar i Moskva framstår som en mer sympatisk gestalt än Mefistofeles i Faust (de som drabbas av djävulens framfart i Moskva är alla fifflare och skumraskfigurer på ett eller annat sätt och i slutändan går djävulen Guds ärende när det gäller Mästarens och Margaritas öde – m.a.o. "den kraft vars lott är att alltid vilja ont och alltid verka gott") så är det svårt att uppfatta Mefistofeles som så i grunden ond som han annars framställs. Prologen i himlen där Gud och Mefistofeles språkas vid känns förhållandevis gemytlig.
Under våren kommer förhoppningsvis en anmälan av Faust, del 2, som utkom först 25 år efter del 1.
Betyg: 4 bockfötter
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)